När jag sitter och funderar under dom där stunderna som dyker upp ibland - under en väntan, på bussen, när man blir sittande efter middagen med en katt på axeln - spinner många tankar, frågor och funderingar runt i huvudet. De flesta kan sammanfattas ur ett fågelperspektiv med just dessa få ord: hur ska jag få ihop det?
Allt man vill, allt man måste, allt man borde, allt man skulle kunna...
Som svensk medelklassman med givande arbete, goda familjeförhållanden, hälsan i behåll och mängder av fritidsintressen, blir livet ingen kamp - det vore både bortskämt och världsfrånvänt att påstå något sådant. Däremot blir det en lång transport på ett löpande band (tiden) längs ett överdådigt smörgåsbord (möjliga alternativ och livsval), där man inte kan stanna upp vid varje godsak utan måste göra ett urval i farten för att få till en så bra livsmåltid som möjligt. Att hitta de bästa godbitarna utan att för den skull äta sig sjuk eller ställa till det för övriga besökare - det är det som är utmaningen.
Alltså: hur ska jag få ihop det?
Jag snackar både yttre och inre sammanhang här. Jag vill att mitt livs yttre struktur ska hänga ihop på ett optimalt sätt med min egen inre struktur. Så enkelt kan det beskrivas. När man börjar bena upp det, visar det sig emellertid raskt vilken enorm utmaning detta utgör, åtminstone om man ska ta den på allvar. Det är det jag bestämt mig för att göra.
Jag bestämde mig egentligen för länge sedan, men har inte riktigt kommit fram till hur jag ska bära mig åt, hur jag - just precis - ska få ihop det. Jag måste ju nämligen sortera i den härliga röran samtidigt som jag - och min omgivning - fortsätter att stöka till och rumstera runt i samma röra. Man kan ju liksom inte pausa livet, sortera upp allting och sedan bara trycka på Play igen.
Samtidigt är det i de små pauser som uppstår då och då, som man kan tänka nya tankar, påminna sig sina gamla idéer, och ibland kombinera dessa till något som faktiskt kan fungera. Förhoppningsvis är detta vad jag gjort idag. Därav denna blogg, rix-KAOSMOS.
Namnet sammanfattar såklart de ytterligheter som ska samsas i ett bra livspussel - det kreativa kaoset i ett kontrollerat kosmos. Prefixet "rix-" som jag använder i alla mina bloggar, anger samtidigt mig själv som utgångspunkten. Även inlägg om storpolitik, naturvetenskap och astronomi kommer att utgå från mitt eget personliga behov av att få ihop det - min världsbild, min moral, min röstsedel, min plats i historien och världsalltet...
Jag släpper nu - med bävan - det jag brukar kalla för mitt fullständighetskomplex, och sätter helt enkelt igång. Det blir rörigt, stökigt och förbannat intressant, det är jag helt säker på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar