Ska jag äntligen få ihop det här med musiken?

Jag tror jag har gjort ett litet genombrott på ett område där jag funderat länge och väl på hur jag ska få ihop det: musiken. Frågorna kring musiken - hur den ska lagras, i vilken form jag ska köpa den, vad som ska rensas bort respektive sparas - och i vilken form - hur den ska spelas upp, samt hur mycket tid och pengar det är värt att lägga på att få ihop just den här högst väsentliga delen av mitt liv. Frågorna och valen har nämligen varit många:


Ska jag helt frångå vinyl och skivspelare, trots att jag har det mesta av det bästa inom framför allt den klassiska musiken på LP?
Kostnaden för att få allting överfört till CD genom ett företag skulle bli astronomisk för mina hundratals skivor. Ett urval favoriter skulle också bli alldeles för många och för dyrt. Det finns ju enkla apparater för att själv föra över från LP till dator, men då måste allting spelas in i realtid, och hundratals LP blir hundratals timmars arbete, dessutom med risk för att hack, repor och damm på nålen fortplantas in i den digitala evigheten.

Hur vill jag kunna spela upp musiken i framtiden?
Användbarhet, enkelhet och bärbarhet har ökat för varje steg, från LP till CD till MP3 och andra digitala format. Lagringskapaciteten i min 160GB iPod Classic är häpnadsväckande, beroende på inläsningskvalitet finns möjlighet att få med mig all min musik i denna enda kompakta digitala pryl. Om jag bara löste konverteringsproblematiken skulle jag gladeligen ha musiken enbart digitalt, inte minst med tanke på det fysiska lagringsutrymme som skulle frigöras i lägenheten (och därmed underlätta en annan sak jag har svårt att få ihop - fri luft i hemmiljön).

Kvalitet kontra utrymme
Även digitala musikfiler kräver ju sitt utrymme, nämligen på hårddiskar, och ju bättre ljudkvalitet desto mer utrymme. Här har jag kommit fram till en kompromiss jag kan leva med. All klassisk musik läser jag in i maximal kvalitet, Apple Lossless (Apple LL) via iTunes. Detta för att jag tror att den så viktiga rumsligheten och dynamiken i klassisk musik lätt går förlorad i det platta MP3-ljudet. Pop och rock däremot är oftast mycket "tätare" producerad, vilket gör den mindre känslig för komprimering. (Jfr skillnaden mellan ljudet i "vanliga" TV-sändningar och det mycket tätare i reklaminslagen.)

Urval - kvalitet - bra-att-ha-ångest
När det gäller skivor har jag en viss samlarmani som gör det väldigt svårt för mig att göra mig av med exempelvis en LP även om jag vet att jag förmodligen aldrig kommer spela den igen. Lyckligtvis har detta börjat släppa mer och mer allteftersom jag uppvärderat dels mer fritt utrymme hemma, dels att kunna ta allt med mig i digital form. Och ångesten över att göra mig av med musik som  jag kanske skulle vilja höra någon gång i framtiden börjar också släppa – det är trots allt väldigt få inspelningar som är oersättliga för mig och som inte kan ersättas av andra likvärdiga.
Och detta senaste gav mig den sista nyckeln till att faktiskt våga sätta igång en kombinerad rensning/överföring av den klassiska musiken, med en rimlig chans att lyckas och dessutom få ut något av det på vägen. Läs i nästa inlägg hur det går till.